Skrota bilen på rätt ställe i Trollhättan


Illegitima ihopsamlingsområde med skrotbilar i Trollhättan bekämpas av myndigheterna. Förr garanterades inte korrekt utförd bilskrotning i Trollhättan utan det centrala vad att sälja delar. Numera existerar inte dessa skrotgårdar längre. Men ett par kyrkogårdar för rostiga bilar i Sverige lever vidare på grund av den stora inkomsten till ortens ekonomi. Bygden kring Kyrkö Mosse och Årjäng har övergått till hela landets ofantliga lockelse.

image vilkenbilarmestekonomiskatt_aga.png (0.3MB)
Lien vers: https://www.bilskrotgbg.se
Amerikanare på bilskrot i Trollhättan

Amerikanare på bilskrot i Trollhättan


Att betrakta på de korroderade vraken från 1950-talet är att resa tillbaka med tiden. Kanske är det nord amerikanska monster, som får den kompromisslösa bilägaren att bli trånande. Och med allt rätt. Formgivare, som var fordonsarkitekter, skapade bilar med endast utseende som föredöme. Mastiga vackra törstiga personbilar med eldsflammor på dörrarna introducerades med storslagenhet. Skrota bilen När en återblickande gäst har drömmar sig bakåt i tiden, tänker han inte på de ofantliga klimatproblematiken sådana fordon skulle förorsaka med dagens klimatperspektiv. Och där olagliga platser med uttjänta bilar är en hemsk upplevelse för handlingsivrare. Men föreställningar och drömmar försvagar inte naturen. Så den avslappnande gångturen kring de rostiga bilvraken är en lisa för själen. Och ortens intäkter växer med varje besökare. Det finns massa uppställningsställen för uttjänta bilvrak i Sverige. Men enbart ett par är behöriga av bygdens miljökontor som varaktiga kyrkogårdar för rostiga bilar för turister från Trollhättan. Dessa uppskattade platser är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Ryd finns många hundra bilmodeller från början av 1900-talet och besöks av mer än femton tusen människor årsvis. Även fast ett kommunalt fastställande om avlägsnande av alla uttjänta bilar, har ett tillstånd, som varar till 2050. Det är verkligen ett bevis på turistnäringens mening för orten och skyddas följaktligen på yppersta vis av de lokala myndigheterna. Årjängs stora attraktion i Båtnäs har inte fått likadan assistans till inrättande av attraktion. Här startades en skrotfirma under mitten av förra seklet. Försäljning av begagnade reservdelar fortgick till 80-talet då bilskroten lades ned. Vraken blev orörda efter viss omhändertagande av fordonsvraken , som var uppställda på annans mark. Ungefär tusen olika modeller från mitten av 1900-talet behölls och familjen Ivansson, som ägde bilskroten, lät gemene man att gå runt och beskåda de förlegade rariteterna.

image skrotaenbilmedparkeringsboter.png (0.2MB)
Lien vers: https://www.bilskrotgbg.se/bilskrot-goteborg/trollhattan/bilproducenterna
Plundrare på bilskrot stör bilägare i Trollhättan

Plundrare på bilskrot stör bilägare i Trollhättan


Tyvärr har dessa vistelser resulterat i färre bilar. Först och främst har Volvo Pv-444 varit lockande för plundrare. Enbart stolar har lämnats kvar. Och om kyrkogårdaen för rostiga bilar i Båtnäs ska ses som kulturminne eller miljökatastrof har debatterats av miljöutskottet. Nuförtiden klassas skrotbil, som klimatvådligt restprodukt. Men så ålderstigna bilvrak på bilskrot i Trollhättan har självsanerats och klimatbesvär har befriats från skog och mark. Ingen i Trollhättan kommer likväl att kunna se bilar från de mest kända förbjudna skrot-kyrkogårdarna. Den mest kända stället upptäcktes på Gotland. I Tingstäde schaktades cirka 200 personbilar fram ur en sankmark. Marken hade ägts av en myndighet, så krigsmakten hade ansvaret för skötsel och tillsyn, då fordonsinnehavarna beslöt att begrava bilen på detta listiga vis. Och Värmland har det förekommit hemliga attraktioner. Östra Sivbergs gruvhål avvecklades och vattenfylldes omgående under 1920-talet. Där hittade man ett 20-tal uttjänta bilar. De äldsta är från mitten av 1900-talet. Idag finner man helt andra olagliga kyrkogårdar för rostiga bilar fördelade i riket. Det är förbluffande hur dåligt dessa uppställningsplatser är utvalda. Att observera sådana på vattenskyddade ställen utan granskning av Länsstyrelsens är anmärkningsvärt. Det handlar obestridligt om transitplatser. Avsaknaden på handlanden från betrodd polis är närmast kass och sporrar till många fuffens. En heder måste dock lämnas till landets 2 i särklass högättade och legitima gravplatser för gamla fordon i Värmland och Kyrkö Mosse.